Murphy's law

Enda sättet att beskriva Peace and Love 2009 måste vara med Murphys Law. Orkar inte riktigt gå igenom i detalj allt som hände, men det började med att det inte blev nåt campande för vår del, vilket liksom är halva grejen med festival. Skiten byggdes upp och det blev allt mer. DÄREMOT måste jag säga att allt lätt var värt det. DAMN, Mötley Crüe säger jag bara!!! Åkte ju t.o.m hem på fredan eftersom allt var så konstigt och det kändes som om ja trängde mig på. Men jag fick se mitt favoritband så inget annat spelar roll!

Kan ju dra igenom den dag som faktiskt var riktigt bra, torsdag den 25 Juni!
Dagen började med iordning-fixande hemma hos dom vi bott hos, vilket bland annat involverade upp-sprayning av hår för min del. Vid 1 tiden öppnade festivalområdet och vi befann oss vid Utopia vid halv 2 skulle jag tro. Bullet var först ut och jag måste säga att dom var bättre än innan jag sett/hört dom. Energi indeed! Bite-the-bullet grejen med gittarrer och bas glömdes självklart inte bort. Efter Bullet var det Backyard Babies tur att spela. Otroligt bra spelning måste jag säga. Och Dregen var lika snygg som alltid, fast tyvärr på fel ände av scenen.

'Monster Magnet stod näst på tur. Deras spelning var den som verkade vara minst välkomnad av publiken som knappt applådera och ännu mindre skrek. Jag lyssnar inte på Monster Magnet, men deras spelning var ändå sätt bra. Trist bara när man inte kan sjunga med. Näst sist ut hade vi Volbeat, ett band jag verkligen har bestämt mig för att ogilla. Gillar inte alls sångarens röst. Måste däremot säga att de var betydligt bättre än förväntan. Cred ska de dessutom ha för att de gick ut till öltältet efter spelningen och inte stannade backstage.

Sist ut, festivalens höjdpunkt. Fuck it SOMMARENS höjdpunkt. Mötley Crüe. Efter en hel dags väntan i stekande sol ramlade det stora svarta skynket ner och döljer scenen. De första tonerna från "Kickstart My Heart" sveper genom publiken och skynket faller till golvet och visar världens bästa band. Nikki Sixx, Tommy Lee, Vince Neil och Mick Mars. Fuck Yeah! Publiken vrålar fram sin förtjusning. Jag kommer helt ärligt inte alls ihåg ordningen låtarna spelades, men bland annat spelades låtarna Live Wire, Wild Side, S.O.S, Girls Girls Girls, S.O.L.A, Dr Feelgood, Primal Scream och Don't go away mad (Just go away). Spelningens för mig bästa låt var underligt nog en av de nya, MF of the Year. Har haft ganska svårt för nya plattan, men DAMN den KICKED ASS! Avslutade gjorde passande nog Home Sweet Home. Eller egentligen var det Tommy som avslutade med sitt "When I say Mötley you say Crüe Mötley (Crüe) Mötley (Crüe)" följt av samma sak med samtliga bandmedlemmar. Fukkin jävla amazing dag!

Lite pixx



    
     

(Klicka på bilderna så blir som större)

Fick inga bra bilder på Crüe med min skit kamera så plockade lite bilder från Rockspot.se och Rockfoto.nu






Alrite! Nu ska jag ut i solen!

Over N Out

/// CALIFORNIAWHITE

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0